Bordeaux årgång 2023 - What's not to like!

"För mig personligen så blir det här min tionde kampanj och det var också en av de roligaste att prova en primeur. Vinerna har en fräsch och mogen frukt med mjuka och mogna tanniner (tuffare på vänstra stranden förstås och mjukare och mer sensuella på den högra). Tacksamt nog så verkar Bordeaux som helhet lämnat de bombastiska, ekstinna och överextraherade vinerna för viner med mer klassisk Bordeauxelegans."

Bläcket har inte mer än hunnit torka efter primörveckans noteringar. 300 viner senare kan vi konstatera att många egendomar gjort några av sina bästa viner någonsin. Det bästa av allt är att priserna hittills har varit ner - och det rejält. 

Vi hann inte mer än komma hem från Bordeaux och en otroligt hektisk primörvecka innan vinerna från årgång 2023 började släppas. Redan i slutet av april lanserade Pontet Canet och Léoville Las Cases sina viner. Det är rekordtidigt och skvallrar om en snabb kampanj. 

Wine Teamets Magnus Ericsson utanför Pichon Comtesse

Och en snabb kampanj vill nog alla ha. Den stora diskussionen nere i Bordeaux under provningsveckan var inte kvaliteten (den är lysande hos de bästa - dvs de som vi provar och säljer) utan alla pratade om priserna. I en vinvärld där efterfrågan sjunker på grund av det ekonomiska läget, krig och minskad alkoholkonsumtion så kan inte priserna fortsätta att stiga. Förhandstipsen skvallrade därför om rejäla sänkningar hos de stora slotten (även om få slottsägare vill prata om det).

Prisreduktioner

Och så här långt, i skrivande stund, ser det ut som att les bordelaises äntligen lyssnat på förnuftet. Mouton och Lafite har lanserat sina viner med rejäla prissänkningar. Likaså Léoville Las Cases, Pontet Canet och de flesta av de lite dyrare egendomarna. Låt oss hoppas att det fortsätter så! (Tillägg: Den här trenden har fortsatt. Ausone, Cheval Blanc, Malescot och de flesta av de kända slotten har reducerat sina priser substantiellt.)

Men hur är årgången?

Ja om 2022 dominerades av extrem hetta som gav fylliga och kraftfulla viner så dominerades 2023 också av värme men utan extremerna hos den föregående årgången. Nätterna var dessutom svala vilket är en förutsättning för att bygga upp syranivåerna och fräschören i vinerna. Blomningen och fruktsättning kom igång som den skulle. Enda orosmolnen under början av växtsäsongen var hot om mjöldaggsangrepp (mildew preassure) på grund av ett fuktigt klimat, särskilt i delar av Médoc. Många drabbades men de som har de ekonomiska medlen kunde mota angreppen med behandling/besprutning av vingårdarna och sedan ta hand om resten genom en hård selektering av frukten vid sorteringsborden (gärna optiska sådana). Konstigt nog verkar Saint Émilion och Pomerol mer eller mindre klarat sig helt från möjldaggen. 

På väg in till Château Cheval Blanc.

Fantastisk Sauternes och perfekt mogen Cabernet

På det hela taget hjälpte fukten till att göra det till en fantastisk årgång för Sauternes och Barsac (synd bara att så få köper och dricker dessa helt fantastiska viner). Juni och juli och augusti var varma men inte lika soliga som 2022. I september kom hot om stora regnmängder och odlarna/egendomarna ställdes inför ett tydligt val. Antingen skörda Merlot-druvorna lite för tidigt (innan de var fullt mogna) eller vänta. Många tog beslutet att skörda men man lät Cabernet Sauvignon och Cabernet Franc-druvorna hänga kvar. 

Turligt nog blev regnovädret inte så allvarligt eller långvarigt som förutspått och det fina vädret återvände så att de allra flesta kunde skörda fullt mogen Cabernet i slutet av september och början av oktober. Just de här förutsättningarna har gjort att några egendomar på vänstra stranden gjort extremt cabernetdominerade viner (några av de mest cabernetdominerade vinerna någonsin). Men på det hela taget har de allra flesta (även utsatta biodynamiska egendomar som Palmer och Pontet Canet) fått rejäla skördar med friska druvor. Så det är inte ont om bra viner 2023!

Huskatten hos Château Clerc Milon

Smaken av klassicism - välkommen "infusion"

För mig personligen så blir det här min tionde kampanj och det var också en av de roligaste att prova en primeur. Vinerna har en fräsch och mogen (men inte övermogen) frukt med mjuka och mogna tanniner. De är förstås tuffare på vänstra stranden särskilt där man valt bort Merlot men de mogna Cabernet-druvorna kompenserar mer än nog för detta. På högra stranden lyckades många skörda mogen och frisk Merlot tidigt på säsongen och i kombination med perfekt mogna Cabernetdruvor så är resultatet något jämnare där. Tacksamt nog så verkar Bordeaux som helhet lämnat de bombastiska, ekstinna och överextraherade vinerna för viner med mer klassisk Bordeauxelegans. 

"Infusion" var årets buzz-word - och står för en lättare och mer försiktig extrahering av färg och tanniner. Ekhanteringen har blivit otroligt mycket bättre och mängden ny och hårt rostad ek är på väg neråt (jag ser mer amforor och större ekfat, så kallade "foudres", i källarna för varje år). 

Lea Zuger har gjort en fantastisk 2023 på Malescot St Exupery.

Från Parker till post-Parker

Detta har gjort vinerna fräschare och mer eleganta i frukten och alkoholnivåerna har börjat vända neråt igen (tack för det - Bordeaux är inte Napa eller Priorat!) och de påminner om klassikerna från förr. Men det med en stor skillnad. Då (tänk 1970-talet) kunde ett helt decennium vara mer eller mindre förlorat på grund av att man inte hade förutsättningarna att hantera regn, mjöldagg, hetta och så vidare (och tänk på angreppen av brett - bakteriejäststammen som gör att vinerna i bästa fall har en lätt ton av bondgård och i sämsta fall bara luktar gödselstack).

Kunnandet är i dag så otroligt mycket större i både vingård och källare att det inte är konstigt att vi nu sällan ser en riktigt dålig årgång. Alla de bästa vinerna som vi provade hade också en intensitet och djup som gör att de kommer att kunna lagras - åtminstone något eller några decennier. 

Vinkällaren hos Pontet Canet.

På många sätt verkar det som om Bordeaux äntligen har transformerat sig själv från Parker-eran med tunga och explosiva blockbusterviner till post Paker-eran där modern teknik och precision kombineras med klassicism, balans och terroir. Vinerna har en elegans och finess som de länge saknade. Förhoppningsvis går vi nu mot en mer heterogen period där individualism och diversifiering präglar egendomarna istället för likritning och efterapning. I Barolo och Bourgogne är vinmakarna stolta över att just deras vin smakar annorlunda än grannens. Jag ser klara tecken på detta även i Bordeaux och gillar det jag ser!