Riesling

Den har kallats världens bästa druvsort för vita viner. Det är naturligtvis något man kan diskutera men helt klart är att Riesling står för några av de bästa och mest lagringståliga vita vinerna i vinvärlden.

Riesling är en grön druvsort som länge har ansetts vara en av de mest undervärderade. Få gröna druvor kan mäta sig med rieslings kvalitet och framförallt är det få andra druvor som kan uttrrycka sin terroir, det vill säga druvornas odlingplats, på Rieslings självklara sätt utan att någonsin förlora druvans egna karaktär. Det är dessutom den gröna druva som ger världens mest långlivade torra vita viner. Trots detta har den aldrig riktigt slagit igenom och uppnått den status som den faktiskt förtjänar, även om den börjar bli allt mer populär i de lite bredare vinkretsarna.

Rieslings många stilar

På riesling görs viner som kan vara alltifrån söta till knastertorra, men alltid med en knivskarp och precis syra. Där andra viner kan vara lite feta och sakna lyft så är rieslings signum att den nästan alltid är otroligt fräsch. Vinerna fatlagras nästintill aldrig, mycket beroende på att druvans egna karaktär inte alls kommer till sin rätt vid den typen av process. Istället vill man visa upp de nästan blommande tonerna av persika, honung, päron, citrus och lime som rislingviner kan komma packade med. I rieslingviner med lite ålder hittas även ofta en ton som beskrivs som petroleum (eller fotogenlampa) och de har ofta en rökig mineralig komplexitet i doft och smak.

Att riesling inte fatlagras har ofta angetts som en förklaring till att den inte vunnit tillräcklig popularitet, eftersom fatlagrade viner så länge var den stora trenden världen över. En annan förklaring, som nog ligger närmare sanningen, till konsumenternas missuppfattning av druvan är att många enbart kommit i kontakt med billigare rieslingviner som generellt anses för söta. Idag görs det färre rieslingviner med just denna restsötma, även om druvsorten fortfarande utmärker sig för att ligga bakom kvalitativa söta viner såsom Eiswein, Spätlese, Auslese, Beerenauslese och Trockenbeerenauslese. Men det är en helt annan sak.

?"ven idag har många torra Rieslingviner från Tyskland en något högre restsötma än andra torra viner. Men den behövs för att balansera upp den mycket friska syran. Vinerna upplevs ändå som helt knastertorra. 

Trivs bra i soliga men svala klimat

Rieslingdruvan mår bra av att få mogna så långsamt som möjligt och trivs därför i svalare klimat där den får tillräckligt med sol. Mest kända är de branta sydsluttningarna i tyska Mosel, Rheingau och Pfalz där man producerar några av världens bästa rieslingviner. Franska Alsace och de österrikiska regionerna Wachau och Kamptal är också regioner som starkt förknippas med riesling.

I Nya världen är det kanske främst i Eden och Clare Valley i södra Australien som druvan kommer till sin rätt. Generellt har de australiensiska rieslingvinerna ofta stramare, grönare toner än exempelvis de tyska, här hittas ofta en tydlig lime-ton och doft av gummi. Med ålder får en Clare Valley-riesling dessutom ofta en doft som kan beskrivas som ??otoast???, utan att druvan någonsin varit i kontakt med ekfat.

Tack vare druvans kvalitet odlas den världen över där de rätta (och svala) förutsättningarna finns. Några länder som utmärkt sig alltmer för druvtypiska rieslingviner är bland annat Chile, Nya Zeeland, (norra) Italien, USA, Sydafrika, Slovakien och Slovenien. Den ska dock inte blandas ihop med Welschriesling som är vanlig i östra Europa. Det är nämligen en helt annan druvsort.

Mat till Riesling

Rieslingviner passar ofta utmärkt till skaldjur och lättare fiskrätter. Vinerna med lite restsötma går fint ihop med kryddstark mat - ofta från det asiatiska köket.  De sötare rieslingvinerna är perfekta dessertviner och gör sig också fint till vällagrade ostar.