Franska vita viner

Chablis, Meursault, Montrachet, Alsace Grand Cru och Péssac Leognan. Också på den vita sidan är Frankrike ohotad som världens främsta vinnation. 

På samma sätt som Frankrike är moderlandet, inspiratören och den självklara ledaren när det gäller vinvärldens röda viner så är Frankrike intimt förknippat med några av vinvärldens absolut bästa, dyraste och mest omtalade viner på den vita sidan. 

Ta druvsorten chardonnay som blivit både ett brand och vintyp i sig själv nästan uteslutande på grund av den status och det rykte som de stora vita vinerna från Bourgogne har. 

Bourgogne, Chablis och Chardonnay

Namn som Chablis, Chablis Premier Cru, Chablis Grand Cru, Meursault, Chassagne-Montrachet, Puligny-Montrachet och Montrachet får det att vattnas i munnen hos vinälskare runt om i världen och de små underdistrikten i Bourgogne står också för några av de dyraste och mest eftertraktade vita vinerna i världen. 

Det betyder inte att alla vita viner från Bourgogne är gjorda på chardonnay (men chardonnay utgör förstås den stora majoriteten av allt vin som produceras i regionen) . Du får leta lite extra för att hitta områdets andra mycket speciella druva , aligoté, som ger ett mycket lättare och friskare vin. Ett vin som dessutom är lite av sommelierernas favorit eftersom den är så otroligt bra att kombinera till olika maträtter. 

Alsace och druvrena viner

Det är förstås inte bara Bourgogne som satt Frankrike på vitvinskartan. I norr på gränsen mot Tyskland hittar vi ett annat distrikt som blivit berömt för sina druvrena viner gjorda på sorter som riesling, gewurztraminer, pinot gris och pinot blanc (men även sylvaner och auxerrois). Alsace skiljer sig från många av de övriga vinregionerna i Frankrike genom att vinerna sällan får någon fatlagring i fat av ny ek. Det gör att de också har en otroligt ren och fräsch stil som gör att vinerna passar utmärkt till många maträtter och det är inte konstigt att även de är givna favoriter hos många sommelierer. 

Loire och dess vita viner

Loire är en annan region som blivit ursprunget för fler olika vintyper. Från den lätta fräscha skaldjursfavoriten Muscadet (på druvsorten melon de bourgogne) vid flodens utlopp i Atlanten intill Nantes, via de stora chenin blanc-vinerna (som har sauvignon blancs friskhet och chardonnays kropp) från de inre och mellersta regionerna runt distrikt som Touraine, Savennières, Anjou och Saumur till de östra delarna kring Pouilly Fumé och Sanacerre där sauvignon blanc har sitt klarast lysande uttryck med knastertorra, rökigt mineraliga och fräscha viner. Det är också i Loire vi hittar några av vinvärldens mest unika söta viner i Coteaux du Layon och Bonnezaux som ofta görs på ädelrötad chenin blanc (dvs druvor som angripits av mögelsvampen botrytis cinerea). 

Jura och naturvinstrenden

Också på den vita sidan är Frankrike ledande när det gäller naturviner '' dvs viner som görs med inga eller så få tillsatser som möjligt. Ett distrikt som varit ledande i den trenden är Jura i de östra alpina delarna av landet. Jura var i början av 2020-talet så hett och hajpat att vingårdarna såldes för dyrare hektarpris än i självaste Bourgogne. Det finns också en naturlig släktskap mellan vinerna i de två regionerna. I båda är det chardonnay som är kung eller drottning '' även om den i Jura även får sällskap av savagnin (lite av Juras motsvaraighet till aligoté). 

På det hela taget är vinerna från Jura friskare och mer mineraliga än sina släktingar i Bourgogne men det kan vara otroligt svårt att skilja de båda vid blindsmakningar. Det som däremot skiljer Jura från de flesta andra vitvinsproducerande distrikt i världen är att man gör en inte oansenlig mängd medvetet luft- och jästangripna viner '' så kallade vins sous voile. Mest kända av dessa är Vin Jaune och Chateau Chalon.

Dessa görs genom att man väljer att inte toppa upp (dvs fylla upp) faten när vinerna lagras. När vin avdunstar bildas då naturligt en luftficka mellan vinet och toppen av fatet som gör det möjligt för olika jäststammar att angripa vinet och då bildas en hinna eller ett så kallat flor (i Jura kallat voile i Jerez i Spanien kallat flor) som ger vinet en nötigare, blommigare karaktär med inslag av mogna äpplen. När vinet görs på ett mer traditionellt vin med upptoppning kallas det för vins ouillé. 

Vit Bordeaux

Det görs förstås även stora vita viner i andra franska distrikt som kanske är mer kända för sina rödviner. De sémillon- och sauvignonblanc-dominerade vinerna från Péssac-Léognon i Bordeaux tillhör vinvärldens mest underskattade viner '' viner som lätt kan lagras i tio år eller mer. Det är också i Bordeaux, i Sauternes och Barsac som vi hittar vinvärldens dyraste och mest eftersökta söta viner som görs på druvor som angripits av mögelsvampen botrytis cinerea (med Château dYquem i främsta rummet).

I norra Rhône görs otroligt kraftiga och nästan feta kryddiga viner på druvsorten viognier i distriikt som Condrieu och Château Grillet. Och i södra Rhône görs vit kraftfull Châteauneuf-du-Pape  på en blandning av bland annat roussanne, grenache blanc och clairette. 

För mer om franskt vin '' klicka här!

Här kan du läsa om Champagne och mousserande viner!