Det finns idag åtminstone 1,368 stycken fastslaget kända druvsorter fördelat på 42 länder om man skall tro boken Wine Grapes (2012). Den exakta siffran ligger dock troligtvis kring mellan 5,000–10,000 sorter, vilket är hisnande siffror! För att förstå sig på hur alla dessa druvsorter hänger ihop började forskare som José Vouillamoz att ta fram en teknik för att kartlägga druvsorternas genetik på 1990-talet. José och hans forskarkollegor började helt enkelt att DNA-profilera vinvärldens olika druvsorter för att skapa en DNA-databas. De utgick från den kunskap som sedan tidigare fanns om mänsklig DNA och visste således att chansen att det skulle bli fel var 1 på triljonen!
Idag har forskare DNA-profilerat cirka 700 sorter, främst i Frankrike, Italien och Tyskland, och den nya kunskapen har givit många spännande resultat. Till exempel har forskarna upptäckt gamla förväxlingar – särskilt eftersom många druvor funnits långt innan de landsgränser och politiska gränser som vi använder idag. Samma druva kan alltså ha flera synonymer i olika regioner när man först trott att det var olika sorter. Många höjde till exempel på ögonbrynen när det framkom att zinfandel och primitivo var samma druvsort. Detsamma visade sig gälla för traminer och savagnin.
Dessutom kan de olika druvorna ge upphov till nya mutationer och korsningar, eller så påminner de helt enkelt bara om varandra trots att de inte är släkt: särskilt känt är exemplet att många vinmakare trott att de planterat merlot när det i själva verket visat sig vara carmenère eftersom de två druvsorterna är så lika. Man har också fått veta att druvor som tidigare ansetts vara släkt (som exempelvis albariño och riesling) inte alls delar släktskap.
Det kanske mest kända exemplet i DNA-teknikens historia är när universitetet UC Davies i Kalifornien år 1997 lyckades fastslå att cabernet sauvignons föräldradruvor är cabernet franc och sauvignon blanc. Kärleksbarnet cabernet sauvignon tros därmed ha uppstått spontant som en korsning i Bordeaux vingårdar.
Dock gäller det att hålla tungan rätt i munnen – länge trodde man att mondeuse noir och refosco var samma druvsort med samma DNA men med olika synonymer. Det visade sig dock att någon rört ihop det i UC Davies bibliotek av DNA-prover: idag vet man att det är två olika druvsorter med egen DNA-profil.
Förälder: Om två druvor har olika DNA räknas de som två olika druvsorter. Alla druvsorter har två föräldrar – alla druvsorters kärnor består alltså helt enkelt av DNA från två föräldrar precis som vi människor. När två druvsorter korsas med varandra, antingen spontant via pollinering i vingården eller med hjälp av mänsklig hand uppstår nya druvsorter med en unik DNA-profil. Den av föräldradruvorna som överfört mest DNA kallas oftast för ”moderdruvan”. Genom årtusendena har detta skett spontant när olika druvsorter växt sida vid sida i vingårdarna, men det förkommer också att man i växthus tar fram nya druvsorter. Ett känt sådant exempel på korsning är druvan pinotage som togs fram vid universitetet i sydafrikanska Stellenbosch år 1925. Druvan är en korsning mellan pinot noir och cinsaut (som på denna tid kallades ”hermitage” i Sydafrika) som togs fram för att komma åt elegansen från pinot noir och tåligheten från cinsaut.
Det finns också någonting som kallas hybrid: En hybrid är en korsning mellan mer än två vitis-släkten, exempelvis vitis vinfiera och vitis riparia eller vitis lambrusca. Alla vinvärldens ”nobla” druvsorter kommer enbart från vitis vinfiera-föräldrar. Det finns mycket få kommersiellt tillgängliga viner som är gjort på hybrider i Sverige – ett undantag är viner som är gjorda i just Sverige. På grund av vårt svåra klimat måste svenska vinodlare vanligtvis ta till de tåliga hybriddruvorna för att överhuvudtaget kunna odla druvor.
Mutation: Pinot noir, pinot gris och pinot blanc är samma druva som råkat ut för ”biologiska olyckor” under århundradena. Ett mer korrekt ord är att druvorna muterat sig och skapat nya kloner. När man förökar druvsorter genom att ta sticklingar får dessa sticklingar exakt samma egenskaper som moderplantan och tillhör därmed samma klon. När olika mutationer uppstår ger dessa emellertid upphov till olika kloner med olika egenskaper (chardonnay har idag över 400 kända kloner). Alla dessa kloner har dock samma DNA-profil som i exemplet med pinot-druvorna ovan.
I det stora profileringsarbetet finns det frågetecken i släktskapen som aldrig kommer att kunna rätas ut, helt enkelt för att frågetecknen utgörs av druvsorter som är utdöda. Man kan dock ”guesstimera”, alltså gissa sig till med viss säkerhet baserat på den växande DNA-databasen.
Ett sådant frågetecken som lyckades rätas ut på ett fantastiskt sätt var den andra föräldern till merlot. Sedan tidigare visste man att cabernet franc var den stolta fadern medan moderdruvan lyste med sin frånvaro. Det för först år 2009 som man fick svaret – kollegor till druvgenetikern José Vouillamoz hade redan 1996 hittat en enda överlevade ranka som inte matchade någon annan i DNA-databasen. De valde att kalla den ”Vigne de Seuillac” efter namnet på byn där den upptäcktes. Man misstänkte att rankan var en kvarlämning från den tid då området var betydligt varmare. Några år senare återfanns fyra rankor av samma sort i regionen Charente i Cognac som växte framför en bondgård. När byborna tillfrågades om vad druvsorten hette svarade de ”Magdeleine” eftersom den vanligtvis mognade runt högtiden St-Magdeleine de 22 juli. Dessa rankor visade sig efter DNA-profilering vara den försvunna länken till merlots mysterium!
Man kan verkligen förstå att de fem kvarvarande rankorna återfanns i rättan tid innan även de dött ut och deras hemlighet med dem. Vikten av att bevara gamla rankor är helt enkelt nyckeln till det förflutna och en bättre kunskap om historien. Idag försöker man rädda utdöende druvsorter, genom att hålla åtminstone ett 10-tal rader vid liv, även om de inte längre används i kommersiellt syfte.
Extra intressant är upptäckten att vissa druvor närmast fungerat som häradsbetäckare i det hänseendet att de är förälder till ett stort antal druvsorter. Dessa kallas på engelska för ”founder grape varieties”. Två sådana exempel är druvorna pinot och gouias blanc. År 1999 fastslogs de som gemensamma föräldrar till såväl chardonnay, gamay, aligoté och melon. Pinot och gouias blanc är alltså föräldrar till både blå och gröna druvsorter – här kan man dra liknelsen till syskon med olika ögonfärg. Gouias blanc har dessutom – tillsammans med andra fäder – givit upphov till över 80 andra druvsorter, bland annat furmint, blaufränkish och riesling. I egen hög person är gouias blanc i princip både okänd och närmast utdöd. Den har under de senaste århundrandena setts som en undermålig druvsort som man aktivt försökt få bort genom att förbjuda den i appellationslagarna. För länge sedan var den dock odlad i princip hela Västeuropa under närmare 1000 olika synonymer (tyska synonymen heunisch kan översättas till ”hunnen”).
Känns det invecklat? Du är inte ensam om att tycka det! Kartläggningen av våra druvsorters släktskap är rörigt och härligt i stil med ett invecklat familjedrama som inte ens Bergman kunnat skriva ihop bättre. Vill du veta mer vill vi slå ett slag för det fascinerande uppslagsverket Wine Grapes!
Källor:
Bok: Wine Grapes: A Complete Guide to 1,368 Vine Varieties, Including Their Origins and Flavours (2012). Robinson Jancis, Harding, Julia & Vouillamoz José.
Podcast: UK Wineshow. Interview with José Vouillamoz: "DNA-mapping of grapes" (2013-07-11)
Denna webbplats innehåller information om vin och riktar sig till dig som är 25 år eller äldre. Du måste därför ha fyllt 25 år för att gå vidare. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies här.
Winefinder.com en tjänst från Winefinder ApS.
Winefinder har blivit snabbare, skriv in ditt postnummer för att se när vi kan leverera hem till din dörr.
Fyll i din registrerade e-postadress i fältet för e-post och tryck på skicka så kommer ett nytt lösenord skickas till din e-postadress.
Våra viner märkta med ”kvalitetsgaranti-symbolen” håller garanterat hög kvalitet. Alla vinerna har fått betyget 90 av 100 poäng eller bättre av världens ledande oberoende vinkritiker.
Vi garanterar att du gillar vinerna du köper av oss om du fyller i din Vinprofil. Alla viner som matchar din vinprofil finner du när du filtrerar på Matchar min vinprofil i vinbutiken. Skulle du mot förmodan inte gilla viner som du köpt på rekommendation av din Vinprofil får du givetvis pengarna tillbaka.
Vi garanterar att alla våra viner har ett lägre pris än i svensk butik vid köptillfället.
Med modern teknik, fyllig information om viner, producenter, vindistrikt och sådant som är bra att veta om viner garanterar vi att du får all information du behöver dygnet runt. Dessutom har du tillgång till en vinrådgivare som hjälper dig vid behov.
Defekta flaskor ersätts naturligtvis. Kontakta ekonomi@winefinder.dk så ersätts du för den defekta flaskan direkt.
Vi garanterar att din vinleverans kommer som avtalat. Kontakta ekonomi@winefinder.dk så ersätts du med hela fraktkostnaden som du betalt.
