Att betygsätta viner blev vanligt under 1980-talet när den dåvarande advokaten Robert Parkers vinpublikation "The Wine Advocat" som grundades 1978 blev omåttligt populär – särskilt efter den storslagna årgången 1982 i Bordeaux. Plötsligt blev vin mer förståeligt för gemene man – att ett vin som hade 100 poäng var bra var lätt att förstå sig på och de vinmakare som kunde skatta sig lyckliga nog att få en 100-poängare för sin senaste årgång kunde räkna med att sälja slut på sitt vin i ett nafs. Parker drog sig tillbaka från juridiken helt för att ägna sig åt att vara vinkritiker år 1984 och därefter tillkom fler kritiker som snabbt fick egna följeskaror.
Populariteten för denna typ av bedömning steg lavinartat under 90- och 00-talet och under en period var vinkritikerna de stora superstjärnorna. Man hade upptäckt ett ditintills okänt behov hos vinkonsumenter att på ett lättare sätt kunna navigera i vindjungeln. Dessutom gjorde poängen så att man kunde jämföra helt nya och okända viner med gamla länge etablerade kvalitetsviner, vilket gjorde att vinproducenter kunde gå från doldis till superstar över en dag.
Mycket kritik har sedan dess getts till de olika poängsystemen där den största kritiken ligger i "köpta" kritiker, eller kritiker som inte kan låta bli att koppla in sin personliga smak trots att de ju egentligen skall bedöma vinet utifrån dess stil utan att ta hänsyn till personlig preferens. Allting nådde sin kulmen under 00-talet då stora, överextraherade viner med 100% hårt rostad ek var tidens melodi, helt enkelt eftersom det var den stil som Robert Parker och hans kritikerkollegor tyckte om. Undertecknad har själv pratat med vinmakare som sagt "detta är våra Parker-fat som vi låter honom testa fatprover ur eftersom vi vet att han gillar när ekfaten är rostade så här". Det gick till och med så lång att man talade om en "Parkerisation" av vinvärlden.
Plötslig kunde vinälskare runt om i världen se en oroväckande likriktning av vinerna – kunde det vara så att vinmakare började göra vin för att passa vinkritikernas smaklökar? Eftersom höga poäng är så eftertraktat för en vinmakare gick det under en period så långt att många vinmakare helt enkelt började skräddarsy sina viner för att passa kritikernas palett. Helt plötslig kunde en Rioja och en Napa Cabernet Sauvignon smaka oroväckande lika. Det märktes aldrig så tydligt som när det kom till bedömningen av Bourgogneviner som sällan rönte några höga poäng – kanske helt enkelt eftersom pinot noir ger mycket elegantare och mindre tanninstinna viner än en kraftfull cabernet sauvignon.
Ytterligare en välmotiverad kritik som riktats mot 100-poängssystemet är hur sjutton man egentligen skiljer på exempelvis 92 och 93 poäng. Även vana vinprovare vet att de poäng man ger varierar med ens eget humör och allmäntillstånd vilket gör betygssystmen trubbiga. Dessutom kan det vara svårt för en mindre van vinprovare att se skillnaden i att ett vin för 150 kronor som fått 92 poäng och ett vin för 1500 kronor som fått 92 poäng inte är jämförbart "lika bra" utan skall ses i förhållande till pris och stil.
Den utarmande likriktningen av viner under 00-talet ledde till en motrörelse där både vinälskare och vinmakare började ta avstånd från poänghysterin. Man började ställa sig frågor som "gillar jag viner med kraft eller vill jag hellre ha mindre fat och mer frukt?" och "vad är egentligen ursprungstypiskt för ett vin från ett visst distrikt?". Idag har de flesta vinmagasinen tagit till sig av kritiken och har utökat sina provningsteam med fler recensenter för att täcka fler smaker och inte bara ge höga poäng till viner som smakar mycket - man talar istället om att vinet skall vara "typiskt för sin stil". En Rioja och en Napa Cab SKA smaka olika. Poängen säger inte allt om ett vin, därför skriver de flesta recensenter också en tillhörande text som kan hjälpa till att vägleda dig som läsare för att få dig att förstå om det är ett vin för dig. Se snarare poängen som en indikator på stil och lagringsbarhet.
Det bästa tipset för att förstå vad som är bäst för just DIG är att försöka lära dig vilka kritiker som har en smak som stämmer överens med din – hur neutrala de olika kritikerna än påstår att de är så är de bara människor och påverkas såklart av sin egen personliga smak. Så här säger (den både geniförklarade och kritiserade och numera pensionerade) Robert Parker själv: ”Det skall aldrig finnas ett substitut för din egen palett och det finns heller ingen bättre skola än att prova vinet själv”. Använd därför poängen som en fingervisning och lita mest på din egen smak!
Poängsystemet i en skala om 100 kan te sig lite ologisk för oss i norden men i USA är det fullkomligt glasklart eftersom deras betygssystem i skolan är uppbyggt på samma sätt. Som amerikan vänjs man alltså med systemet från en ung ålder och kan lätt applicera det på en vinbedömning. Systemet används av kända kritiker och magasin som The Wine Advocat, James Suckling, Jeb Dunnuck, The Wine Spectator och Decanter för att nämna några. Detta system har spridit sig från USA även till Sverige och även många svenska vinrecensenter som Livets Goda och Dina Viner använder sig av en 100-poängsskala idag.
Detta poängsystem används till exempel av den brittiska kritikern, vingurun, skribenten, föreläsaren och Master of Wine-alumnen Jancis Robinson. Hon beskriver (på sitt typiska brittiska sätt) systemet så här:
Relativt vanligt i Sverige och syns i många vinspalter i kvällstidningar – ofta med tidningens egen logga som symbol (getingar, plus, vinglas och så vidare). Välkända Sydafrikanska vinguiden Platters använder sig också av ett system med fem stjärnor.
På Winefinder upplever vi ett stort intresse bland våra kunder att tillhandahålla en tjänst där vi visar upp vinernas poäng. Därför prenumererar vi på inloggningar till de största och mest välkända magasinen och kritikerna som presenterar poäng på sina hemsidor. Varje gång vi tar in ett nytt vin eller en ny årgång loggar vi in på alla dessa sidor och ser efter om det kommit in poäng för det aktuella vinet. Har vinet recenserats två gånger av samma kritiker använder vi oss av den senaste recensionen. I den mån vi hittar poäng från flera recensenter presenterar vi samtliga poäng på respektive vin. Vi använder oss också av ett 100-poängssystem när Winefinders Wine Team poängsätter vin vid våra interna provningar.
Denna webbplats innehåller information om vin och riktar sig till dig som är 25 år eller äldre. Du måste därför ha fyllt 25 år för att gå vidare. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies här.
Winefinder.com en tjänst från Winefinder ApS.
Winefinder har blivit snabbare, skriv in ditt postnummer för att se när vi kan leverera hem till din dörr.
Fyll i din registrerade e-postadress i fältet för e-post och tryck på skicka så kommer ett nytt lösenord skickas till din e-postadress.
Våra viner märkta med ”kvalitetsgaranti-symbolen” håller garanterat hög kvalitet. Alla vinerna har fått betyget 90 av 100 poäng eller bättre av världens ledande oberoende vinkritiker.
Vi garanterar att du gillar vinerna du köper av oss om du fyller i din Vinprofil. Alla viner som matchar din vinprofil finner du när du filtrerar på Matchar min vinprofil i vinbutiken. Skulle du mot förmodan inte gilla viner som du köpt på rekommendation av din Vinprofil får du givetvis pengarna tillbaka.
Vi garanterar att alla våra viner har ett lägre pris än i svensk butik vid köptillfället.
Med modern teknik, fyllig information om viner, producenter, vindistrikt och sådant som är bra att veta om viner garanterar vi att du får all information du behöver dygnet runt. Dessutom har du tillgång till en vinrådgivare som hjälper dig vid behov.
Defekta flaskor ersätts naturligtvis. Kontakta ekonomi@winefinder.dk så ersätts du för den defekta flaskan direkt.
Vi garanterar att din vinleverans kommer som avtalat. Kontakta ekonomi@winefinder.dk så ersätts du med hela fraktkostnaden som du betalt.
