Vad dricker vi 2017?

Winefinders Siri Källgren delade en flaska med sommeliererna Sarah Lindstrand Mboge och Josefine Forsgren och pratade trender.
Klassiskt är klassikt, jag tror att det fortsätter finnas ett intresse för det, även om det ”oupptäckta” såklart känns spännande, och fortsätter växa.

Vintrender kommer och går, områden och druvor hamnar i strålkastarljus och andra faller i glömska. Ett år är en kort tid för att se någon utmärkande förändring, men går det ändå att se någon spegling av vilka berusande drycker vi väljer med vad som händer runt omkring oss på andra områden? Jag öppnade en flaska av det populäraste vinet i mitt instagramflöde just nu; Ganevat Savagnin från Jura med sommeliererna Sarah Lindstrand Mboge och Josefine Forsgren på Sarahs arbetsplats, den nyöppnade vinbaren Tyge & Sessil i Stockholm. I ljuset av denna vinälskling pratade vi om vilka vintrender vi kan vänta oss under 2017, och jag funderade lite över vad det kan betyda.

Vi börjar med att konstatera att det naturligtvis är en stor skillnad var i landet man tittar på vad som ”trendar" och blir allt mer populärt. 

- De tydligaste trenderna och snabba vändningarna ser man förstås först i de stora städerna. Jag är själv uppväxt i Sundsvall men bor nu i Stockholm, och jag se att tar längre tid innan det nya hittar norrut, säger Josefine.

- Ja, för de allra flesta rör sig väl vintrender ganska långsamt. Amarone blev exempelvis ju på något sätt ”THE rödvin” som svenskarna lärde sig var dyrt och fint. Den bilden kommer nog att leva kvar bland gemene man även 2017, tror Sarah och understryker att trender även kan skilja sig mellan olika typer av restauranger bara inom Stockholms innerstad.

- Jag har tidigare jobbat på en köttkrog, där vill män ofta ha ett stort och kraftigt vin till sin köttbit. När jag jämförde med en kompis som jobbar inom fine dining har trenden enligt henne länge varit lättare viner - och hon tror snarare att folk kommer att vilja gå tillbaka till de generösa vinstilarna som zinfandel och ripasso. Men för mig har det varit något som folk har druckit hela tiden, säger hon.

Naturvinerna, viner som är gjorda med så lite tillsatser som möjligt, har hittat en allt större publik. Det blir allt lättare för svenskarna att få tag i naturviner, fler importörer har specialiserat sig på vinerna och de flesta vinbarer och restauranger med seriösa vinlistor gör ingen nyfiken gäst besviken. Just därför kanske det inte längre anses vara en ”trendig fluga”?

- Jag tror att människor kommer att sluta se naturvinerna som en avgränsad kategori, och snarare börja ta dem för givna, säger Sarah. Möjligtvis att man kommer att dela in vinerna i kategorin ”naturvin som smakar naturvin - med lite skitigare toner - och ”naturvin som är hantverksviner men som bara smakar väldigt bra - och rent”. I början kanske man mer tycker att det är roligt att prova något nytt, men ju mer folk provar, desto mer kräver de kvalitet. 

”Det är svårt att förklara och prata om vin”, säger ofta nybörjare, och jag håller med! Språket för smak och doft är helt klart underutvecklat. Allt fler svenskar intresserar sig för vin, köper dyrare viner, går på provningar. Hur tror ni att det förändrar sättet att tala om vin? Kommer vi att börja beskriva viner annorlunda, när det är fler än de gamla vinnördarna som gör det? Jag utgår mycket från mig själv som när jag började med vin ofta utgick ifrån ljud, känslor och färger, men sedan lärde mig att beskriva viner utifrån ett överenskommet ”vinspråk”. Jag har dock börjat återgå allt mer till att beskriva känslan av vinet, och hitta andra vägar - för att det blir så mycket roligare. Tror ni att det kommer att komma mer att man beskriver viner på helt nya sätt?

- Jag tror helt klart att det kommer bli så, jag har börjat tänka mer så själv. Det behövs mer känsla och fantasi än skolboksexemplen för att beskriva vin, vinerna är ju fulla av liv! Det är roligare och intressantare att förklara viner genom exempelvis former, vi som jobbar med vin måste bli bättre på att förklara, säger Josefine. Sarah håller med:

-  Ett vin kan ju verkligen ta en till en plats, få en att känna sig på ett visst sätt. Det säger så mycket mer än att vinet är ”fruktigt”.

Filmen Somm kan nog ha bidragit till det stora suget efter Beaujolais. Folk behöver känna sig inspirerade och peppade, den här typen av film hjälper till med det.
Vad tänker ni om stilar och ursprung? Klassiskt eller oupptäckt, någon särskild region eller karaktär?

- Klassiskt är klassikt, jag tror att det fortsätter finnas ett intresse för det, även om det ”oupptäckta” så klart känns spännande, och fortsätter växa. Jag tror att vita italienska viner kommer att få en större plats på vinlistor. Det finns allt fler producenter som satsar på de inhemska druvorna, och jag tror att konsumenternas paletter börjar bli allt mer vana vid mer exotiskt än chardonnay från Toscana, säger Josefine. Sarah tror på vita, mineraldrivna viner med mycket ”krisp” i, som exempelvis torr riesling.

- Jag kan tänka mig att dokumentären Somm bidragit till den nya vågen av riesling i Stockholm. Halva stan har ju sett den filmen där druvan hajpas. Somm kan nog även ha bidragit till det stora suget efter Beaujolais. Folk behöver känna sig inspirerade och peppade, den här typen av film hjälper till med det. Jag tror också att folk fortsätter att leta i Södra Frankrike efter roliga viner. Det börjar också märkas ett allt större intresse för Östeuropa.

Vad tror ni om Nya världen då?

- I Nya världen tror jag mest på Australien och Nya Zeeland, där märker jag redan en större efterfrågan. Sydafrika måste nog kämpa ytterligare för sitt rykte, men jag hoppas verkligen att de kommer för de har så himla mycket bra! Ta deras chenin blanc, till exempel. USA känns lite förbi för mig, jag tror att vi letar söder om ekvatorn efter nya viner (den här gången), säger Sarah.

De orangea vinerna då? Viner på gröna druvsorter som är gjorda med skalmaceration, vilket gör att man kan säga att det är ”vita viner som är framställda på ett sätt som påminner om det för röda viner”. Tror ni att de når till en bredare skala, eller rör sig de allra trendkänsligaste någon annanstans?

- Jag tror att stilen fortsätter att växa, att allt fler producenter vågar testa att göra den här stilen och typen av vin och att konsumenterna lär sig uppskatta smaken, säger Josefine.

- Ja, jag tror verkligen att den trenden fortsätter, fyller Sarah i. Det är en rolig trend som kan förändra konsumenternas bild om hur ett vin ska vara, är någonting helt nytt. Samtidigt är det ju en vinstil som alltid har funnits, till skillnad mot exempelvis det där blåa konstgjorda vinet som bara verkar jättekonstigt (en sötad dryck gjord på blå och gröna druvor av olika sorter färgsatt med antocyanin och indigotin). Det vinet är ju bara påhittat för stilla just behovet av testa något helt nytt.

Vad hoppas ni själva på gällande vintrender framöver?

- Jag hoppas att folk tröttnar på den där koncentrerade frukten i vin som saknar struktur, och förstås att konsumtionen av box- och bulkviner går ner, säger Josefine.

- Jag hoppas verkligen att alla kompetenta kvinnor kommer fram i Stockholm, det finns så många duktiga, coola, sommelierer. Jag tror att folk börjar fatta att det är dags att lyssna på dem nu. Kvinnliga vinmakare likaså, säger Sarah.

Efter att ha avslutat flaskan tillsammans funderar jag på tidens vinsmaker och vad folk vill ha. Något fräscht, men ändå genuint. Nyupptäckt, men inte nytt. Mycket av de allt mer populära hantverksviner och naturviner har hyllats och lyfts fram som en motreaktion mot massproducerade och generiska viner som producerats på bekostnad mänskliga rättigheter och naturen. Vi har länge gått tillbaka till Gamla världen, men jag tror verkligen att denna typ av småskaliga viner som produceras i exempelvis Sydamerika och Australien kommer att kunna lyftas fram när folk känner att de vill prova någonting utanför Europa - även om det självklart fortfarande finns oändligt många fler viner, producenter och stilar att upptäcka - inte minst österut. Sedan gäller det för oss som jobbar med vin att inte glömma bort att titta runt oss innan vi tittar framåt. Vad dricker människor egentligen? Inte minst de som inte har gångpromenad till de största städernas vinbarsutbud.  
girls
Ganevat Savagnin 2010