Vinskolan: Beaujolais Nouveau

De flesta av oss har hört talas om det och alla vinälskare bör testa det – men vad är det egentligen? Winefinder reder ut begreppen kring Beaujolais Nouveau lagom till dess att årets skörd släpps världen över den 21 november. Självklart har vi fyllt butiken med vår favorit-nouveau!

Snart är årets upplaga här!

Nu har vi öppnat upp för förköp av Beaujolais Nouveau 2022. Du kan beställa den så att du får leverans den 21e - dvs den tredje torsdagen i november! 

Bojo Noveau 2024

Vad är Beaujolais Nouveau?

Själva regionen Beaujolais tillhör Bourgogne och ligger rent geografiskt mittemellan Bourgogne och Rhônedalen. I Beaujolais släpps viner i alla kvalitetsklasser – från generisk Beaujolais till Grand Cru-klassade storheter gjorda på blå druvan Gamay (och en försvinnande liten produktion av vita viner), men frågan är om inte regionens ”nya” viner är det som verkligen satte Beaujolais på kartan. Nouveau är det franska ordet för just “ny” och det beskriver stilen mycket väl. Vinstilen skall nämligen drickas mycket ung och vinet släpps på marknaden enbart veckor efter att druvorna skördats från rankan. Det officiella släppdatumet varje år är den tredje torsdagen i november. Den stora fördelen för producenterna är såklart att de snabbt frigör kapital. Den stora fördelen för oss vinälskare är att vi får ta del av en flera hundra år gammal tradition av att njuta av friska, fruktiga viner som du inte behöver lagra i flera år för att njuta av. Vinerna bör lagras i max 6-12 månader efter släpp för att leverera på sin absoluta topp och är goda att dricka som de är eller till lättare rätter.

  

Hur gör man Beaujolais Nouveau?

För att kunna tillverka vin som skall kunna släppas så tidigt på marknaden var man tvungen att ta fram nya metoder för att klara av detta. Merparten av alla nouveau-viner görs med kolsyrejäsning eller semi-kolsyrejäsning som skapar ett särskilt fruktigt, aromatiskt och mjukt rött vin som är som är som gjorda för att drickas svala och unga. Vinerna jäses under två till fyra dagar där hela klasar läggs i tankar i anaerobisk miljö. Tyngden av klasarna gör att druvorna i botten krossas och börjar jäsa på naturlig väg med hjälp av nativa jäststammar på druvornas skal. Koldioxiden som bilas i den luftfria tanken gör att resterande druvor genomgår en intracellulär jäsning eftersom koldioxiden pressar undan all syre. Således pågår alkoholjäsning och kolsyrejäsning simultant. De producenter som inte använder sig av kolsyrejäsning gör sin Beaujolais Nouveau med hjälp av svalare jäsningstemperaturer än normalt med enbart mycket kort maceration. Resultatet blir mjuka och yppigt fruktiga viner med tilltalande fräschör.

 

Varför så populärt?

Stilen Beaujolais Nouveau åtnjöt närmast helgonförklarad popularitet i slutet av 80-talet då vintypen utgjorde 60 procent av hela områdets produktion. Popularitetsvågen uppstod till stor del – men inte enbart - till följd av smart marknadsföring, men man kunde också luta sig tillbaka mot närmare hundra års tradition av att göra vin på detta sätt. Redan under 1800-talet såg nämligen fenomenet dagens ljus. Årets vin hade precis jäst klart under tiden det fraktades på fat från Beaujolais till Lyon – framförallt vinerna från en grupp byar väst om Villefranche ansågs mogna extra tidigt och dessa blev omåttligt populära.

Efter andra världskrigets restriktioner kunde vinbönderna i Beaujolais gradvis släppa mer och mer av det unga vinet. På den tiden använde man uttrycket primeur (i betydelsen ung produkt) och från och med 1951 lagstadgades att man fick släppa sina primeurs från och med 15 december. Dessa unga, fräscha viner rönte stor succé i Paris under 50- och 60-talet och i slutet av 60-talet myntades frasen Le Beaujolais Nouveau est arrivé – ”Det nya från Beaujolais har kommit!”. Den nya termen var ett faktum.

 

Uppgång…

Under 70-talet spreds populariteten utanför Frankrikes gränser – mycket tack vare producenter som Georges Duboeuf och hans vinagenter världen över. År 1974 hade hysterin nått England i sån utsträckning att man till och med anordnade sitt första Beaujolais Nouveau-race. Trenden nådde Australien 1982 och Japan 1985. Släppdatumet hade vid denna tid korrigerats till 15 november för att slutligen spikas till tredje torsdagen i november – en regel som fortfarande gäller för att underlätta för bransch och media (som under 70- och 80-talet ägnade många spaltmeter åt att rapportera åt fenomenet). Tillslut hade man nått så långt att vinerna flögs ut på olika världsmarknader under stor hast och kalabalik – det mest extrema exemplet är kanske hur man flög Beaujolais Nouveau till New York med Concorde.

och fall

Succén ynglade av sig när populariteten steg och man kunde under denna tid hitta kopior av varierande kvalitet från övriga Frankrike under namnet Nouveaux. I Italien började man producera liknande viner under namnet Novello, i Österrike fanns Heurige. I nya världen snodde man helt skamlöst namnet nouveau rakt av och marknadsförde sig genom att man till och med släppte sina viner före Beaujolais (det man inte nämnde var att druvorna ju skördas redan i januari-mars på södra halvklotet vilket vattnade ur begreppet). Efter en närmare 20 år lång succésvit hade vinerna runt 2000-talets början tappat något av sin forna glans som så ofta händer när jakten på lycka och snabba pengar urholkar ett varumärke. Dessutom kan 00- och 10-talets vurm för överextraherade ekbomber och Parkerpoäng tillskrivas anledningen till att folk slutade köpa Beaujolais Nouveau – smakprofilen var helt enkelt inte modern längre. Det skulle dröja nästan 20 år igen innan vinvärlden på nytt börja blicka mot Beaujolais.

 

och uppgång igen

När smakpendeln nu under slutet av 10-talet rejält har slagit tillbaka från superkraftiga viner med höga kritikerpoäng till mer lättdruckna och eleganta viner har unga sommelierer och vinälskare på nytt upptäckt stilens stora charm. Naturvinernas ökade popularitet har också varit en bidragande orsak eftersom Beaujolais som region huserar många av de stora naturvinsnamnen (en av dessa är Remi Dufaitre som Winefinder valt som favorit-Beaujolais Nouveau). De senaste fem åren har svenska restauranger och vinbarer med självaktning återigen åtminstone en Beaujolais Nouveau på vinlistan och anordnar "fêtes de Beaujolais" när de släpps i november och efterfrågan bland kunder och gäster är samstämmig. På torsdag denna vecka kan vi äntligen stämma in i den gamla talessättet: Le Beaujolais Nouveau est arrivé!

Dela!