Chile

Under 1700- och 1800-talen blev landet känt för sina söta viner gjorda på druvor som pais och muscatel. De var ofta kokade med koncentrerad druvmust vilket ger en indikation på hur de kan ha smakat. Trots de starka banden till Spanien så har de chilenska vinbönderna influerats stort av Frankrike (framförallt Bordeaux) och man importerade tidigt (redan innan vinlusens härjningar mot slutet av 1800-talet) franska druvsorter som cabernet sauvignon, merlot, cabernet franc, malbec, sauvignon blanc och sémillon.

Från Errázuriz till modernt vinland

Först av alla var Don Silvestre Errázuriz som även experimenterade med tyskarnas riesling. Under phylloxeraepedimin var det många franska vinmakare som åkte till Chile och spred sitt kunnande och erfarenhet till egendomarna i Sydamerika. Men framgångarna hindrades av politisk instabilitet och en oförmåga att hitta bra handelsavtal med grannlandet Argentina. Fram till 1980-talet var det mesta som producerades av dålig kvalitet och konsumerades inom landets gränser. Så sent som 1995 fanns bara 12 vinegendomar i Chile. Tio år senare var de 70! Spanske Miguel Torres var en av de första att visa intresse för landets potential redan 1980 och sedan dess har en mängd andra, framförallt franska, egendomar startat samarbeten i Chile. Idag görs viner med hjälp av modern teknik och modernt kunnande från vingårdar som ofta ligger på hög höjd.

Från prisvärt till premium

Chile tillhör idag världens ledande vinexportörer och vindrickare världen över har fallit för de ofta mjuka och fruktdrivna vinerna med mycket smak av mörka bär som dessutom är relativt billiga. Men landet delar ett problem med många andra vinproducerande länder i Nya Världen - det att konsumenterna sällan är villiga att betala premiumpengar för premiumkvalitet. Chile ligger som en lång smal remsa utmed Sydamerikas sydvästra kust. Geografiskt  domineras landet av Anderna i öster och Stilla Havet i väster och vingårdarna sträcker ut sig från Atacama i norr till Bio-Bio i söder. De norra regionerna är mycket heta och torra medan det är svalare och blötare längre söderut. I Vallee Central - landets viktigaste region - alldeles intill Santiago - är klimatet hett. Anderna ser dock till att temperaturskillnaderna mellan dag och natt är stora, vilket skapar bra förutsättningar för vinodling. Dock är de flesta av Chiles bästa vinregioner beroende av konstbevattning - som oftast tas från smältvatten som rinner ner från bergen.

Oympade stockar

Chiles läge på södra halvklotet är i princip ekvivalent med södra Spanien eller norra Afrika men närheten till Stilla Havet och Anderna gör att klimatförustättningarna mer liknar de i Kalifornien. Läget med de skyddande Anderna i öst har också medfört att landet aldrig drabbats av någon stor phylloxera- eller vinlusepedimi. Många vingårdar är därför planterade med vinrankor som har sina egna rotstockar och inte är ympade på resistanta amerikanska varianter (Casablanca Valley är ett undantag). Detta är något som chilenska egendomar hävdar är ett av landets främsta vinmässiga fördelar, med viner som smakar 'orenare' och mer 'oäkta' än de som ympats på andra rötter. Det odlas ett tjugotal kommersiellt viktiga druvor i landet. Pais, som kom med de spanska conquistadorerna, var länge den mest planterade druvsorten men den har på senare år fått ge vika för cabernet sauvignon.

Från Bordeaux till Bourgogne

Chiles cabernet-baserade viner har blivit en av landets främsta exportframgångar med sin djupa frukt och tydliga smak av svarta vinbär, mynta och ek. Andra viktiga druvsorter är merlot, carménère, zinfandel, petitet sirah, cabernet franc, pinot noir och malbec för röda och chardonnay, sauvignon blanc, sémillon, riesling och viognier för att bara nämna några vita. Särskilt den blå carménère, som ursprungligen kommer från Bordeaux, har visat sig lyckad för fruktdrivna och liter kryddiga rödviner.

I takt med att vinvärlden jagar efter mer prisvärda alternativ till Bourgogne så har pinot noir fått ett större inflytande och allt fler gör idag läcker och burgundisk pinot. 

Vinlagen

Chiles vinlagstiftning skiljer sig en del från den i Europa och är mycket mer tillåtande, utan krav på druvsorter eller odlingsmetoder. För viner som konsumeras lokalt så ska innehållet bestå till 75 procent av den druva/de druvor som etiketten specificerar (85 procent för viner som exporteras).

Det finns också krav på alkoholnivåerna. Dessutom finns några beteckningar som man ibland ser på etiketterna som Reserva Especial (som inte har någon laglig definition), Especial (måste ha lagrats två år), Reserva (måste ha lagrats i fyra år) och Gran Vino (som ska ha lagrats i sex år). Chile har en handfull vinregioner med mer eller mindre kända distrikt. Dessa är Atacama, Coquimbo, Aconcagua, Vallee Central och Södra/Southern Chile.