Från hånad utböling till ett av krogvärldens hetaste distrikt. De röda vinerna från Beaujolais i södra Bourgogne har aldrig varit bättre och området är också födelseplatsen för hela naturvinsrörelsen.
Officiellt tillhör Beaujolais Bourgogne men är lite av en utböling där det ligger inklämt mellan de mer kända distrikten i Bourgogne i norr och Rhône i söder.
Det är det enda distriktet i Bourgogne där Gamay är den huvudsakliga och dominerande druvan (där pinot noir dominerar i norr) och den trivs otroligt bra i det lite varmare klimatet och de granitbaserade vingårdarna (dock är det väldigt få vingårdar som enbart består av granit). Men man gör också en del fina vita viner på chardonnay.
Historiskt har området varit känt för sina lätta och fräscha viner som görs med hjälp av maceration carbonique - en jäsmetod där man placerar hela klasar i tankar och där jäsningen sker under en täcke av koldioxid (som bildas vid jäsningen). Metoden gör att druvorna börjar jäsa inifrån vilket ger väldigt fruktiga viner från en redan mjuk och ganska tanninfattig druvsort och mycket av den Beaujolais som görs är också enkla och fruktdrivna viner för snabb konsumtion.
De bästa har dock alltid gjorts med hjälp av klassiska burgundiska metoder med jäsning i öppna jäskar och längre maceration av skalen. Och det ger också mer seriösa viner med mjuk men djup frukt och härlig fruktsyra.
Området är också känt för Beaujolais Noveau, Bojo Nouveau, som nästan förstört områdets rykte. Noveaun är vin gjort av årets skörd och släpps på marknaden tredje torsdagen i november varje år. Det är och ett lätt och fräscht men ganska intetsägande vin som under 1980-talet nästan helt tog över produktionen i jakten på lättköpta cash. Men i takt med att allt fler nu går tillbaka till de gamla metoderna med öppna jäskar och seriösa viner så har området blivit allt mer populärt igen. Idag får man leta efter områden som är ???hetare??? och det beror inte minst på ett gäng nya unga vinmakare och att vinerna älskas av sommelierer på toppkrogar runt om i världen.
Pionjärerna var ett löst sammansatt gäng som kallades för the gang of four: Marchel Lapierre, Jean Foillard, Guy Breton och Jean-Paul Thévenet. De var också med att om starta den moderna naturvinsrörelsen på 1980-talet. Enligt sägnen så ville de gå tillbaka och göra vin så som man gjorde innan den industriella revolutionen på ett mer hållbart sätt och utan en massa tillsatser. De gillade också att dricka - och var övertygade om att svavlet i de moderna vinerna var orsaken till att de fick baksmälla.
I sin strävan efter att hitta tillbaka till en mer ursprunglig form av Beaujolais jobbade de tätt med kemisten och vinmakaren Jules Chauvet som skrev några otroligt inflytelserika böcker och kom att inspirerar en hel generation på naturvinsscenen. Och hans lärjunge ,druiden från Bourgogne, Jacques Neauport förde arvet vidare.
Särskilt Lapierre och Foillard har fortfarande ett otroligt gott rykte och gör några av områdets bästa viner tillsammans med Descombes, Balagny samt Jean-Paul Brun och nya vinmakare som Remi Dufaitre visar att den nya generationen inte vill vara sämre.
De bästa vinerna kommer från någon av de tio Beaujolais cru-byarna (listade från norr till söder):
??? Saint-Amour, som är den minsta och har mycket kalksten i jorden (precis som grannarna Pouilly Fuissé och St Veran norrut) och gör charmiga och välparfymerade viner.
Juliénas är oftast lite fylligare och mer rustik än Saint-Amour.
Chénas kan behöva tid på sig för att mogna men kan också uppvisa finess.
Mouline-à-Vent anses vara källan för några av de kraftigaste vinerna från Beaujolais (om inte den allra kraftigaste) som kan lagras länge.
Fleurie har mer sand i jorden och gör några av distriktets eller regionens mest florala och eleganta viner med utsökt parfym.
Chiroubles är hemvist för de allra högsta vingårdarna i Beaujolais och därför mognar druvorna senare här än på andra håll i området. Vinerna härifrån har en fin komplexitet särskilt under varma årgångar.
Morgon står för många för urtypen av Beaujolais och naturvinets födelse. Lite fylligare och mustigare i stilen med kryddiga inslag särskilt från granitjordarna i Côte de Puy.
Brouilly är känd för lite lättare viner för snabb konsumtion. Men se Descombes och Alex Foillard för lysande motexempel.
Côte de Brouilly, ger generellt sätt lite mer komplexa och strukturerade viner än grannen .
Régnié domineras också av granitjordar och vinerna blir också mer kryddig och komplexa i smakprofilen. Leta efter Breton och Descombes.
Så smakar Beaujolais
I grunden är röda Beaujolaisviner gjorda på Gamay mjuka och friska i stilen. I doften hittar man oftast röda bär som hallon och jordgubbar och smaken är fräsch och bärig med liknande inslag och de ska vanligtvis drickas inom något eller några år efter skörden. En Beaujolais Nouveau är själva definitionen på glou glou - ett klunkbart och läddrycket vin.
Men idag är de flesta av de bästa vinerna gjorda i en mer seriös stil där den röda frukten blandas upp av mörkar toner och inslag av blommor (framförallt viol), mineral (ofta järn) och ibland även lite lantliga och animaliska toner). En bra Gamay kan ibland vara svår att skilja från Pinot Noir men den är oftast lite mer rustik i stilen. Bra odlare gör dessutom viner som kan lagras i 5-10 år utan problem.
Bra vit Beaujolais görs också av flera odlare och den kan vara väldigt lik vinerna från Pouilly Fuissé och St Veran i stilen.
Mat till Beaujolais
Det är inte så konstigt att Beaujolais blivit en sommelier-favorit runt om i världen. Med sin friska och fina bärighet balanserar den upp en mängd olika rätter från lite kraftigare fiskanrättningar till lättare kötträtter. Bojo funkar utmärkt till en tartar eller fågel men provad den också till lite mer smakrika grönsaksrätter.