Givry står tillsammans med Mercurey, Montagny och Rully för några av de bästa köpen i hela Bourgogne. Mest känd är distriktet för sina finessrika röda viner. 

Bourgognedistriktet Givry AOP är den minsta av de fem kommunappellationerna i Côte Chalonnaise (de andra är Bouzeron, Rully, Mercurey och Montagny) och täcker vin från tre kommuner:  Givry, Dracy-le-Fort och Jambles. Här produceras både rött av Pinot Noir och vitt av Chardonnaay, men 80 procent av vinet är lite lättare, elegantare och mjukare rödviner fyllda med röda bär och kryddor som man kan njuta av tidigare än de från exempelvis närliggande Mercurey. Men vinerna kan också ha en rejäl dos av garvsyra särskilt i unga år.

Jordmånen består av brun kalksten med inslag av lera och de flesta vinrankorna är planterade på mellan 240-280 meters höjd med exponering åt öst/sydöst. Distriktet har inga grand cru-vingårdar men 27 premier cru-lägen som täcker 108 hektar. Det buteljeras antingen som Givry Premier Cru + vingårdsnamnet eller bara som Givry Premier Cru (i vilket fall de får innehålla vin från flera olika vingårdslägen). Ibland sätts även speciella vingårdslägen, sk lieux-dits, ut på etiketten. 

De 27 premier cru-vingårdarna är: A Vigne Rouge, Champ Nalot, Clos Charlé, Clos de la Baraude, Clos du Cellier aux Moines, Clos du Cras long, Clos du Vernoy, Clos Jus, Clos Marceaux, Clos Marole, Clos Salomon, Clos-Saint-Paul, Clos-Saint-Pierre, Crauzot, Crémillons, En Choué, En Veau, La Brûlée, La Grande Berge, La Matrosse, La Petite Berge, La Plante, Le Champ Lalot, Le Médenchot, Le Paradis, Le Petit Prétan, Le Pied du Clou, Le Vernoy, Le Vigron, Les Bois Chevaux, Les Bois Gautiers, Les Combes, Les Galaffres, Les Grandes Vignes, Les Grands Prétans, Petit Marole, Pied de Chaume och Servoisine.

Hur smakar vinerna från Givry?
De röda vinerna från Givry är lite lättare, mer eleganta och finessrika än t ex vinerna från grannkommunen Mercurey. De har nästan alltid en fin nerv med klingande röd frukt (jordgubbar, hallon och körsbär) och inslag av mineral och blommor (viol). De kan normalt drickas 2-5 år efter skörd men kan förstås lagras längre än så. 

De vita vinerna är mer ovanliga men kan ha fin komplexitet med inslag av lime, citrus, honung och lite rostade inslag beroende på hur producenten hanterat lagringen på ekfat. 

Mat till Givryviner
Röd Givry gör sig utmärkt till diverse lättare kötträtter, särskilt av fågel, men också terriner och patéer. Har vinet rejält med ryggrad kan man även servera det till lite kraftigare och mer smakrika kötträtter. De vita vinerna gör sig utmärkt till lättare kötträtter, pajer, fisk och skaldjursrätter.