Friuli-Venezia Giulia i nordöstra Italien är känt för sina druvrena viner, mycket eftertraktade av italienska vinälskare. Det är också här du hittar några av vinvärldens mest spännande viner.
Mellan Veneto, södra ?-sterrike och Slovenien hittar vi Friuli-Venezia Giulia. Innan Italien enades, tillhörde regionen kungadömet Venetien och fram till 1919 kejsardömet ?-sterrike-Ungern. Vinerna, precis som övrig kultur i regionen, har därför påverkats av både germansk och slavisk kultur i alla avseenden.
Längre tillbaka, under medeltiden när Venedig handlade mycket med det Bysantinska riket, låg Friuli-Venezia Giulia mitt i kryddvägen mellan de två destinationerna vilket innebar att resande tog med sig druvor från Anatolien och Makedonien. Habsburgarna tog med sig franska druvor och under 1800-talet var regionen viktig som port till Medelhavet för kejsardömet ?-sterrike-Ungern vilket förde med sig germanskt inflytande.
Metodo Friulano
Vinlusen kom att härja även här på 1800-talet och regionens vinproduktion gjorde inte mycket väsen av sig efter det. Vinodlare sålde sin frukt till kooperativ och négocianter, som gjorde bulkvin av det mesta. Under 1960-talet började regionens vinmakare arbeta med, för Italien moderna, tekniker för produktion av vita viner. Man såg till att snabbt pressa juicen ur druvorna och undvika oxidation. Så småningom spred sig metoderna genom landet som 'metodo friuliano*, den friulianska metoden.
På 1980-talet började vita viner gjorda på Pinot Grigio bli poppis och efterfrågan av Pinot Grigio från just Friuli-Venezia Giulia ökade rejält. Kombinationen fylliga viner med finstämd doft och smak av mandel, gröna äpplen och persikor var något man inte hittade någon annanstans då.
Italiens bästa vita?
Det är alltså inte konstigt att Friuli-Venezia Giulia är mest känt för sina vita friska och aromatiska viner. Hela 76 % av det vin som produceras i regionen är vitt och anses vara Italiens bästa i sitt slag. Av de röda viner som produceras sägs det bästa vara från regionens sydvästra hörn, vid foten av Dolomiterna. Man gör också sött vitt vin av torkade druvor.
Klimatet i Friuli-Venezia Giulia är kontinentalt, med riktigt varma dagar och kalla nätter, perfekta för att vindruvorna ska mogna i lugn takt och därigenom få rätt balans mellan sötma och syra.
Jordmånen i regionen är varierad, med kalkrik märgel samt alluviala avlagringar av lerjord, sand och grus. Skördeuttaget i regionen är ett av landets lägsta i landet och är en del av det moderna kvalitetstänket.
Druvor och lagstiftning
Friuli-Venezia Giulia har inte mindre än 19 appellationer; fyra DOCG (Denominazione di Origine Controllata e Garantita), tolv DOC (Denominazione di Origine Controllata) och tre IGP (Indicazione Geografica Protetta).
Av regionens över 30 druvsorter är de vanligaste gröna Friuliano, Pinot Grigio, Pinot Bianco, Sauvignon Blanc och Chardonnay för vita viner samt Merlot (som ibland visar sig vara Carmenère) och Cabernet Franc för röda.
Till de inhemska druvorna räknas Ribolla Gialla, Verduzzo, Picolit, Refosco, Schioppettino och ovanliga Pignolo.
Friulano är den viktigaste och mest välkända druvsorten. Fram till 2006 gick den under namnet Tocai Friuliano, men fick ändra namnet då EU förbjöd namn som kunde förknippas med det ungerska Tokajvinet.
Stilar och naturvin
De flesta vinerna från Friuli-Venezia Giulia är endruvsviner och vinmakarnas filosofi går ut på att framhäva druvans syrlighet och frukt utan någon som helst inblandning av ek. Vinerna är stilmässigt närmare Alsace- eller Loireviner än övriga Italien och andra medelhavsländer.
Naturvinsrörelsen har länge haft ett starkt fäste i Friuli-Venezia Giulia med pionjärer som Gravner och Radikon (som idag har kultstatus i vinvärlden) som på slutet av 90-talet började göra nygamla orangeviner med lång skalkontakt, lagrade på amforor istället för fat, viner som idag blivit omåttligt populära. De övergav också det industriella vinbruket för att istället arbeta utan kemiskt konstgödsel och istället satsa på ekologisk odling.
Hur smakar viner från Friuli-Venezia Giulia?
Vita viner från Friuli-Venezia Giulia är oftast väldigt fruktiga och friska med hög syra som med något eller några år på flaska kan få ett imponerande djup i smaken. Ett bra exempel är vinerna från Mario Schiopetto.
Bärnstensviner (Amber wines) och orangeviner är ofta syrliga och tanninrika med mer struktur och inslag av torkade frukter. Det är viner som är som gjorda för det moderna köket och riktigt härliga matviner.
De röda vinerna är oftast fruktiga, friska och tanniniga, med örtiga toner. Schiopettino kan vara förbjudande sträv i sin ungdom.
Mat till viner från Friuli''Venezia Giulia
Druvrena röda och vita viner i den friskare stilen passar generellt till lättare mat; plockmat, kanapéer, antipasti, tapas, omeletter och carpaccio. Pasta fungerar utmärkt till men bör inte ha för kraftiga tillbehör. Bärnstens- och oranageviner passar till all världens kök då de oftast har tydlig syrlighet som matchar kryddiga rätter perfekt. Många röda viner görs idag i en lite kraftigare stil som gör att passar utmärkt till grillat kött och andra kötträtter.
Cabernet Sauvignon, Merlot, Cabernet Franc
Nöt
Lamm
Fläsk
Vilt
Skogsfågel
