Château Ducru-Beaucaillou är en mycket uppskattad andra-cru (2ème Cru Classé) från Saint-Julien i Bordeaux. De flesta Bordeauxslott tar sitt namn efter nuvarande (eller gamla) ägare eller kommunen där byn är beläget. Ducru-Beaucaillou däremot har tagit sitt namn efter sin unika jordmån. Ordet ”Beaux Cailloux” kan översättas till ”vackra stenar” och det är just det jordmånen här består av. Egendomen är en av dem som producerat vin längst i Médoc med en historia som sträcker sig ända bak till 1200-talet, men det var med hjälp av familjen Bergeron som man blev en fungerande vinproducent runt 1720. År 1795 köptes gården av Bertrand Ducru som gjorde dagens namn komplett; Ducru-Beaucaillou. Bertrand tog också in den kända parisbaserade arkitekten Paul Abadie för att bygga egendomens slott, vilket han gjorde genom att bygga på ytterligare en våning på den befintliga byggnaden. Den gulbruna något udda etiketten visar det stora slottet med de tillbyggda kvadratiska tornen. Vinkällaren är belägen under slottsbyggnaden, en ovanlighet i Bordeaux där ”la cave” oftast är byggd i anslutning till jäsrummet ”le cuvier”. Ytterligare en ovanlighet för dagens Bordeaux är att nuvarande ägarfamiljen fortfarande bor på slottet vilket blir allt mer sällsynt.

Sju decennier senare såldes Ducru-Beaucaillou till Lucie Caroline Dassier år 1866 för en miljon franc – en på den tiden hisnande summa. Dassier var gift med den prominenta Bordeauxnégocianten Nathaniel Johnston som genast började plantera om i vingårdarna och modernisera källarna. Johnston var också en av förgrundsfigurerna vid framtagandet av ”bordeaux’s kopparblandning” bestående av kalkmjölk och kopparsulfat som än idag används för att bekämpa mjöldagg. Familjen Dassier/Johnston tvingades att sälja gården i sviterna efter den stora depressionen år 1929 och de nya ägarna blev familjen Desbarat som i sin tur sålde vidare till vinhandelsmannen Francis Borie år 1941.

Famljen Bories historia i Bordeaux började långt innan de köpte Ducru-Beaucaillou - redan i slutet av 1700-talet började de arbeta som négocianter. Idag äger man förutom Ducru-Beaucaillou även Ch. Grand Lacoste, Ch. Haut Batailley och ett antal mindre egendomar. Francis Borie efterföljdes under årens lopp av sina arvingar Jean Eugen (1953) och Francois Xavier (1978) och slutligen av Bruno Borie (2003). Dagens framgångar skall till stor del tillskrivas till Bruno som sett till att Ducru-Beaucaillou producerat några av sina bästa viner någonsin. Mellan 1986 och 1994 fanns ett ganska stort problem med TCA-kontamination i källarna som ledde till en ovanligt stor mängd korkdefekter – detta problem är borta sedan årgång 1995. En del av Brunos ihärdiga kvalitetsarbete har varit att korka om lagret med äldre årgångar och destruera de flaskor som visade spår av TCA-kontaminering. De äldre årgångar som släpps från slottet idag är således i perfekt kondition. Storslagna årgångar som 2009 och 2010 har verkligen visat att Ducru-Beaucaillou fortfarande är ett av Bordeaux’s stora slott.

Viner
Ducru-Beaucaillou har 75 hektar vingårdar som är planterade med 70% cabernet sauvignon och 30% merlot. En ökning av andelen merlot har skett sedan 90-talet på bekostnad av petit verdot som helt försvunnit. Rankornas snittålder är 35 år, men den äldsta parcellen – Les Sadons – planterades redan 1918. De bästa lägena ligger alldeles i anslutning till slottet och man kan med stolthet saga att de är ägare till några av Bordeaux’s bästa jordmåner. Dessutom äger man ytterligare 16 hektar i appellationen Haut-Médoc i kommunen Cussac. Dessa hektar var en del av Ducru-Beaucaillou redan innan 1855-års klassificering, vilket innebär att slottet har rätt att använda druvorna från sina Haut-Médocvingårdar i både sitt förstavin (le Grand Vin) och i sitt andravin TROTS att rankorna inte växer i Saint-Julien. Detta är mycket ovanligt i Bordeaux.

Förstavinet tillåts macerera I 7 dagar och alkoholjäses sedan i rostfria ståltankar där varje parcell vinifieras för sig. Den malolaktiska jäsningen äger rum på betongtankar och den efterföljande fatlagringen sker i 75–90% ny ek under 18–20 månader beroende på årgångens förutsättningar. Andelen ny ek har således ökat från årgång 2007 – innan dess var enbart 60–70% av eken ny. Cirka 10,000 lådor släpps av förstavinet varje år. Antalet lådor som släpps har minskat med ungefär 50% sedan 1982 då man numera enbart använder de bästa druvorna i förstavinet och låter resterande druvor gå in i de andra etiketterna.

Bruno Borie och hans team producerar fyra övriga etiketter: La Croix de Beaucaillou som debuterade årgång 1995 och görs på druvor från rankor som växer längre innåt landet – nära Château Talbot. Lalande Borie är en viktig etikett som används av Bruno för att experimentera med nya tekniker innan han introducerar dem till förstavinet. Druvorna kommer från vingårdar som köptes av granngården Ch. Lagrange år 1970. Château Fourcas Borie görs på druvor från Listrac och Château Hortevie i Saint-Julien som köptes av Bruno år 2006 (men som inte längre är i produktion).