Château Lafite-Rothschild räknas med rätta som en av vinvärldens stora giganter. Såväl till berömmelse som till prislapp är det få som kan matcha sig med vinerna från Lafite, men slottet har också en mycket spännande historia! Den historieintresserade kan leta sig ända tillbaka till hisnande 1234 och ägaren Gombaud de Lafite. Närmare 1000 år efter levde här bär egendomen fortfarande hans namn. På denna tid var inte vinhandel en del av egendomen men det tros att rankor har odlats här under mycket lång tid. Troligtvis fanns rankor här redan under 1500-talet men det var först runt 1680 som dagens Lafite-Rothschild började ta form. Från denna tid finns nämligen ett manifest bevarat där vingårdar nämns vid sex tillfällen. Själva slottet på gården kommer troligtvis från denna period.

Jacques de Ségur är mannen som skall ta på sig äran för dessa vingårdar. Familjen Ségur hade generellt ett mycket stort inflytande under denna tid och ägde även Château Latour. När Alexandre de Ségur och Marie-Therese de Clauzels son Nicolas-Alexandre gick bort separerades ägarskapet för Lafite och Latour.

Under tiden som följde den franska revolutionen såldes Lafite på nytt år 1797. Under försäljningen nämndes slottet som ”en premier cru från Médoc” vilket indikerar att vinets kvalitet ansågs som utsökt redan på denna tid. Tack vare den historieintresserade familjen Goudals köp av Lafite kunde vingårdarna och ägorna tas om hand på ett förträffligt sätt – man räddade många av de gamla byggnaderna och såg till att slottet fick en ordentlig källare. Det är också tack vare dem som många gamla flaskor sparades till eftervärlden. År 1855 fick man lön för sitt mödosamma arbete då man som ett av fyra slott förärades med den högsta titeln vid 1855 års klassificering av Médoc inför världsutställningen i Paris: Premier Cru Classé (de andra slotten var Margaux, Latour och Haut-Brion). Sedan dess är deras ställning som ett av världens bästa viner stadigt befäst.

Familjen Rothschilds historia på egendomen började år 1744 med födseln av Amschel Meyer. Amschel började långsamt att bygga upp sin rikedom genom att jobba som handelsman på ”zum Roten Schild” som senare kom att bli hans familjs efternamn – Rothschild. År 1798 sände hans sina söner till olika städer för att ge dem möjlighet att bygga upp sina egna förmögenheter. En av arvingarna till dessa söner, Nathaniel de Rothschild, köpte det som sedermera skulle bli Mouton-Rothschild år 1853. Några år senare köpte en annan medlem av Rothschildfamiljen ett slott i samma region när James Rothschild köpte granngården Château Lafite på en auktion i Paris år 1868. Det är lätt att tänka sig att köpet gjordes som en del av en broderlig rivalitet och ett sätt att toppa Nathaniels köp – Lafite var trots allt en första-cru medan Mouton ”bara” var en andra-cru. Det sägs också att James aldrig besökte slottet och såg det främst som en god investering. Faktum är dock att familjevapnet med de fem pilarna, som skall representera de fem bröderna, fortfarande syns på båda etiketterna. Rivaliteten kan således inte varit alldeles för stark.

Runt denna period bestod ägorna av 135 hektar, varav 74 var planterade med rankor. Produktionen bestod av ungefär 4,000–5,000 lådor årligen. Gården har varit I James de Rothschilds familj sedan köpet. När James gick bort togs ägarskapet över av hans tre söner Alphonse, Gustave och Edmond.

År 1974 tog Baron Eric Rothschild över tyglarna som femte generationens arvtagare till Lafite-Rothschild. 60- och 70-talet var tunga årtionden för Lafite. Ett stort problem var att vinerna buteljerades varje ekfat för sig vilket skapade stor flaskvariation. I slutet av 70-talet började man göra slutblenden i stora blendingfat och buteljera allting gemensamt. Från storslagna årgången 1982 var vinerna tillbaka på sin absoluta topp och från 1996 och framåt gör man bättre viner än någonsin. År 2008 exploderade intresset från den kinesiska marknaden och priserna steg till astronomiska höjder för att sedan dala under 2011. Sedan årgång 2013 ser man mer stabilitet i prissättningen. På senare år har flera stora positiva förändringar ägt rum; dels när Christopher Salin tog över som president för Domaines Baron Rothschild år 2017 och när Saskia de Rothschild klev in som styrelseordförande år 2018.

Sedan 2012 jobbar man hårt med antiförfalskningssystem genom äkthetsintyg på såväl korkar som etiketter. Man arbetar främst med unika streckkoder som kan stämmas av mot Lafites hemsida för att verifiera vinets äkthet.

Övriga ägandeskap: Familjen ökade sitt ägarskap i Bordeaux år 1962 genom köpet av då mycket nergångna fjärde-crun Duhart-Milon. Familjens ägor utökades ännu mer när man år 1984 köpte Château Rieussec i Sauternes. Några år senare blev Domaines Baron Rothschild en av de första Bordeauxslotten att investera i Sydamerika när de köpte Vina Los Vascos. Man köpte dessutom Pomerolslottet l’Evangile. År 1999 införskaffades Domaine d’Aussieres i Languedoc och 2011 gav man sig in i Asien då man planterade rankor i Penglai i Shandong-provninsen.

Viner

Vinmakningen på Lafite sköttes länge av Charles Chevallier. År 2016 ersattes han av Eric Kohler. Lafite-Rothschilds är det till ytan största premier cru-slottet med sina 112 hektar vingårdar. Planteringarna utgörs av 70% cabernet sauvignon, 25% merlot, 3% cabernet franc och 2% petit verdot. Andelen merlot har ökats på senare år på bekostnad av cabernet franc. Blenden i vinet varierar från år till år med vanligtvis cirka 80% cabernet sauvignon – särskilda år kan dock andelen vara så hög som 99-100% cabernet sauvignon (1961, 1994 och 2013 till exempel).

Lafite ligger i nordligaste delen av Pauillac – enbart en liten bäck skiljer den från St-Estéphe. Vingårdarna kan delas in i tre lägen bestående av cirka 100 parceller. Närmast slottet och på andra sidan vägen ligger 50 hektar. Ytterligare 50 hektar finns i läget Carruades där de äger två parceller som faktiskt ligger inom Mouton-Rothschilds ägor. Resterande vingårdar ligger utspridda mellan Château Duhart-Milons vingårdar. Dessutom äger man 4,5 hektar i St-Estéphe som kallas La Caillava i närheten av Cos d’Estournel. Dessa druvor får faktiskt användas i förstavinet eftersom de användes redan vid tiden före 1855 års klassifikation.

Högsta punkten i vingårdarna är 27 meter. Jordmånen består till 50% av djupa grusjordar med sand, lera, märgel och kalksten i böljande kullar. Den höga andelen grus tillskrivs den eleganta stilen i Lafites viner. Rankornas snittålder är 40 år men några få rankor merlot kommer från 1886 och de äldsta cabernet sauvignon-rankorna planterades 1922. Varje år planterar man om 1-1,5% av vingårdarna. Rankor under 20 år används ej i första vinet utan går direkt till andravinet.

På Lafite-Rothschild används enbart ekologiska bekämpningsmedel. Dessutom farmas 9 hektar idag helt biodynamiskt. Förutom de 112 hektaren med rankor finns också vildvuxna sumpmarker där en urgammal och nästan utdöd ko-ras som inte producerar mjölk får gå och beta.

Lafite gjorde fram till år 1960 även ett vitt vin som idag inte längre produceras. Det röda förstavinet vinifieras i de 66 jäsningskar (29 ektankar, 20 rostfria ståltankar och 17 betongtankar) som varierar i storlek från 45 till 270 hektoliter. Betongkaren används främst för merlot. Den malolaktiska jäsningen äger rum i mindre ståltankar och förs därefter över till ekfat. Vinerna lagras på 100% ny ek i 18-22 månader. Merparten av ekfaten kommer från det ena tunnbinderiet på gården. Varje år släpps mellan 15,000-20,000 lådor av förstavinet.

Andravinet säljs under namnet Carruades de Lafite. Namnet är taget från en specifik vingårdsdel nära Mouton-Rothschild och har ett mycket högt samlarvärde. Första årgången producerades redan på 1850-talet, men det var först på 1960-talet som vinet reintroducerades på marknaden under namnet Moulin de Carruades. Namnet byttes tillbaka till Carruades de Lafite på 80-talet. Tredjevinet säljs som en AOC Paulliac och är en blend av druvor från Lafite och Duhart-Milon.