Château Margaux’s fascinerande historia har nästan 1000 år på nacken. På 1100-talet fanns på platsen där Ch. Margaux idag ligger en gård med namnet La Mothe de Margaux som främst var reserverat för kungligt bruk. På denna tid fanns emellertid inga vingårdar. Under kommande århundraden bytte La Mothe de Margaux ägare mellan olika adelsfamiljer för att i mitten på 1500-talet hamna i händerna på familjen Lestonnac. Det var under denna tid som det Ch. Margaux vi känner till idag började ta form. Pierre Lestonnac ägnade tio år mellan 1572 och 1582 med att renovera gården och omplantera sädesfälten till vingårdar.

I slutet av 1500-talet var Ch. Margaux en vinproducent att räkna med och 100 år senare hade ägorna utökats till 265 hektar (där en tredjedel var vigd åt vinodling). Ch. Margaux ägor har varit i stort sett oförändrade sedan dess. År 1680 var 75 hektar planterade med rankor – 350 år senare är siffran 80 hektar. Någon gång under denna tid tog man namn efter den by där slottet var beläget eftersom vinernas kvalitet var så exceptionell – än idag är man ensamma om att kunna stoltsera med en sådan sak.

Ch. Margaux är inte kända som ett slott som är först med att ta till sig ny teknik. De tar sin tid för att analysera vad som är rätt väg framåt. Intressant nog anses Ch. Margaux vara födelseplatsen för den moderna vinmakningen. Tack vare Ch. Margaux’s första vinmakare, en man vid namn Berlon, som började vinifiera blå och gröna druvor separat revolutionerades sättet att göra vin på föralltid. Han var också en av de första att förstå hur olika jordmåner påverkar druvor som växer i området och deras kvalitet.

Ch. Margaux rykte började nu att sprida sig över världen. År 1705 annonserade The London Gazette ut 230 ekfat av vinet ”Margoose” och 1771 dyker det första gången upp i en katalog från Christie’s. Vinälskaren, och USA:s blivande president Thomas Jefferson, skriver 1874 om Ch. Margaux ”Det kan inte finnas ett bättre vin!”.

Precis som de flesta andra slott konfiskerades Ch. Margaux under den franska revolutionen 1789 och såldes sedermera på auktion. År 1810 anlitade den nya ägaren, Marquis de la Colonilla, den kända arkitekten Louis Combes för att designa det slott och de källarbyggnader som än idag utgör Ch. Margaux. Combes byggde upp egendomen på det snillrika sätt att alla byggnader låg funktionellt placerade samtidigt som de var hisnande vackra i sin neo-palladiska stil.  

År 1855 fick man lön för sitt mödosamma arbete då man som ett av fyra slott förärades med den högsta titeln vid 1855 års klassificering av Médoc inför världsutställningen i Paris: Premier Cru Classé (de andra slotten var Lafite-Rothschild, Latour och Haut-Brion). Sedan dess är deras ställning som ett av världens bästa viner stadigt befäst.

Slutet av 1800-talet var en finansiellt svår tid för Ch. Margaux som inte gjordes bättre av recession och vinlusens framfart. Det tog närmare två årtionden av omplanteringar innan man var på fötter igen med full produktion. Eftersom de unga, nyplanterade rankorna ännu inte levererade vin av rätt kvalitet för att vara värdigt en första-cru skapades andravinet Pavillon Rouge du Château Margaux. Innan dess hade liknande viner sålts under namnet ”2ème vin” men från år 1906 har namnet ”Pavillon Rouge” stoltserat på etiketten.

Under Pierre Moreaus styre började man buteljera vin på egendomen år 1924 som en garanti för kontroll över vinets kvalitet (något man slutade med under en lång period när den stora depressionen och andra världskriget härjade). Tio år senare, år 1934, såldes delar av egendomen till familjen Ginestet som helt tog över ägarskapet 1949. 1977 tvingades man säja Ch. Margaux till följd av kraftigt sjunkande priser för Bordeaux’s viner och stora skulder. Slottet låg ute till försäljning i över två år innan handelsmannen André Mentzelopoulos blev dess nya ägare när han fick det för vrakpriset 16 miljoner dollar. När André gick bort år 1980 tog hans dotter Corinne över rodret.

Den unga Corinne tog hjälp av de kända oenologerna Emile Peynaud och Philippe Barre för att förstå vad som behövde göras för att ta Ch. Margaux in i framtiden. De nya renoveringarna stod klara lagom till den legendariska årgången 1982. År 1983 anslöt sig Paul Pontallier, en jordbruksingenjör med en doktorstitel i oenologi, till teamet. Blott 27 år gammal blev han Ch. Margaux tekniska direktör, något den smarta och charmanta Paul fortsatte att vara I 30 år. Efter ett partnerskap med ägarfamiljen till Fiat är Corinne sedan 2003 ensam ägare.

2009 var en historisk årgång för Ch. Margaux – inte bara på grund av druvornas kvalitet under växtsäsongen. Under året stod också deras nya gravitationskällare redo såväl som deras nya fatrum. Man har inte hoppat på trenden med optiska sorteringsbord utan selekterar ännu alla druvor för hand (över 300 människor anlitas varje år för att hjälpa till med skörden). Detta år började man också experimentera med helklasjäsning på 1% av druvorna. 2015 avslutade man också en omfattande renovering av källarna som i stora delar stått oförändrade sedan 1810. Man gjorde också plats för ett tunnbinderi.

Paul Pontallier hann dessvärre inte njuta av renoveringen länge. I mars 2016 gick den legendariska vinmakaren bort blott 59 år gammal. För att hylla honom skapades en särskild svart etikett som prydde hans sista årgång 2015. Längst ned på flaskan syns orden ”Hommage a Paul Pontallier”. Etiketten sammanföll också med 200-årsjubileet av slottet och en av de största årgångarna någonsin. Paul Pontellier ersattes med återvändande Philippe Bascaules år 2017. Philippe anställdes av Pontellier år 1990 men lämnade Bordeaux för att sköta Inglenook i Napa Valley. Philippe kommer att sköta båda egendomarna fortsatt, med Sebasiten Vergne vid sin sida på Ch. Margaux. 

Viner

Sedan 2017 är vingårdarna som används till förstavinet helt ekologiskt farmade (merparten av vingårdarna till andravinet är ekologiska). Därtill experimenterar man med en parcell av en hektar cabernet sauvignon som odlas biodynamiskt. Av de 80 hektaren vingårdsmark är 69 hektar planterade med röda druvor: 75% cabernet sauvignon, 20% merlot, 3% petit verdot och 2% cabernet franc. Andelen cabernet sauvignon ökar stadigt och det är inte ovanligt att vinerna som släpps innehåller upp till 85% av druvan. Samtliga vingårdar ligger i nära anslutning till slottet och är uppdelade på totalt 80 parceller. De bästa 25 hektaren kommer från toppen på platån med sina djupa grusjordar. Snittåldern på rankorna är 35 år, men vissa parceller har upp till 80 år gamla rankor.

Det röda förstavinet viniferas i 100 jäskar – alla 40 parceller vinifieras separat. Man använder både ekfat och ståltank som jäskärl. Kärlen varierar mellan 5 hektoliter (främst för experimet) och 180 hektoliter (används främst för blending). Den malolaktiska jäsningen äger rum i jäskaren – utom för pressvinet där den sker i ekfat. De röda vinerna lagras på 100% ny ek i 18–24 månader. Merparten av faten kommer från det egna tunnbinderiet. Man har stadigt minskat antalet lådor som släpps årligen av förstavinet; år 1980 släpptes mer än 20,000 lådor för att idag vara nere i 12,000 lådor av förstavinet och 16,000 lådor av andravinet. Detta är gjort som ett led i att säkerställa kvaliteten på de flaskor som når marknaden. De druvor som inte håller måttet används idag istället i tredjevinet Margaux de Margaux eller säljs på bulk till négocianter.

11 hektar är vigda åt gröna druvor – dessa odlingar består av 100% sauvignon blanc (med undantag för några få sémillonrankor) och går in i det vita vinet Pavillon Blanc du Château Margaux. Produktionen av det vita vinet är försvinnande liten, men på 1600-talet var en stor del av vingårdarna planterade med gröna druvor. Första årgången släpptes officiellt 1921, men har producerats betydligt längre än så. Vinet helklaspressas utan skalkontakt. Alkoholjäsningen inleds i ståltankar och flyttas sedan till 3% nya franska ekfat. Vinet genomgår ingen malolaktisk jäsning. Vid fatlagringen flyttas vinet över till 33% ny ek där det lagras i 7–8 månader med regelbunden bâtonnage. Varje år släpps cirka 1,600 lådor vitt vin.

Ch. Margaux har sedan 1989 lasermärkt alla sina flaskor i ett antiförfalskningssystem som skall trygga kunderna att enbart köpa äkta flaskor. Sedan 2011 är proceduren kompletterad med prooftag-systemet.